Policydokument i demokratifrågor

Demokratibegreppet är av högsta värde för folkhögskolan och vår skola ska vara en demokratisk förebild. Det här dokumentet är till för att främja diskussionerna om vad begreppet ”demokratisk folkbildning” innebär rent konkret. En sammanställning över hur det formella beslutsfattandet går till finns också med.

Delaktighet och deltagarstyrning är viktiga för folkbildningen. Det som skiljer folkbildning från annan utbildning är framför allt att det inte finns några centrala läroplaner och att deltagarna har möjligheter att påverka innehållet.

Folkhögskolan är en egen utbildningsform och frivillig för de vuxna som har valt folkbildningen som alternativ. Det ställer krav på deltagarnas aktivitet och delaktighet. I vårt arbete anslås därför ganska mycket tid för att fatta gemensamma beslut i olika grupper. Utvärderingar ger oss möjligheter till reflektioner över hur arbetet fungerar. Vi arbetar för att ta fasta på de synpunkter och tankar som lyfts fram av deltagarna i syfte att utveckla verksamheten. Målet är att försöka få så mycket medskapande som möjligt i lärprocessen. Deltagarna skall vara delaktiga i undervisningen och märka att deras tankar tas tillvara. Deltagarna skall utse representanter till skolans styrelse, kommittéer samt verksamhetsgrupper.

Det är viktigt att det finns en samverkan och ett samspel mellan studerande, personal, styrelse och samhälle. Genom att knyta an till samhället vi lever i vill vi inom folkbildningen öka intresset och engagemanget för samhällsfrågor.

I styrelsen finns representanter från personal och studerande. Det är av stor betydelse att studerande och personal finns med och är delaktiga i de riktlinjer för Mångkulturella folkhögskolans verksamhet som styrelsen formar.

Arbetsgrupper (kommittéer) som arbetar med demokrati på olika nivåer i organisationen

Klassråd: Deltagare i varje klass har schemalagda forumstider då finns det möjlighet diskutera till 

exempel förbättringar, klagomål och förändringar i de olika kurserna, etc.

Klassrådet leds av själva deltagare och sammanträder var fjärde vecka.

Studeranderåd: Deltagare i varje klass väljer två representanter till studeranderådet, på studeranderådet tas upp alla frågor som har dykt upp på klassforumet och gäller hela skolan. Utbildningsutformning, gemensamma aktiviteter, trivselfrågor, etc – exempel på vad kan komma upp på studeranderådet.   

Studeranderådet leds av själva deltagare, rektor, biträdande rektor bjuds in av deltagare. Sammanträdande är en ång per en-två månader eller oftare vid behov.

Pedagogiska möten/informationsmöten: All pedagogisk och administrativ personal träffas och diskuterar aktuella frågor en gång i veckan. Närmaste ledare kallar möten och är ordförande.

Veckosamlingar: kortare samlingar av alla deltagare och personal på varje enhet som är en plattform för alla att bli hörda och informera om det som anses vara aktuellt: 20-30 minuters möte som styrs av veckoplaneringen och aktuella frågor; all personal och deltagare kan få orden och berätta/ diskutera en aktuell fråga. Möten följs av gemensamt fika. Alla kan vara ordförande på möten, det kan vara en klass, eller deltagare eller någon av personalen.

Personalmöte: All personal tillsammans med en representant från styrelse diskuterar frågor som är aktuella för hela verksamheten. Sammanträder två gånger per termin med rektor som ordförande.

Trivselkommitté: Representanter från personalen över hela organisationen och deltagare från olika kurser beslutar om frågor som rör skolans lokaler och trivsel. Ordförande är någon ur personalen. Gruppen rapporterar sitt arbete till rektorn och belyser det i månadsbrev till hela personalen.

Skyddskommitté: Skyddsombud från alla arbetsplatser och studerandesskyddsombud från alla enheter

arbetsplatserna samt rektor ingår i denna kommitté. Handlägger och tar beslut om arbetsmiljöfrågor. Vid behov kallas företagshälsovården Avonova.

Evenemangskommitté: Kommitténs uppgift är att organisera gemensamma aktiviteter/ större evenemang för hela verksamheten (temaveckor, julfirande, skolavslutning, idrottsdagar, etc.) . Representanter av personalen och deltagare från varje enhet ingår i gruppen. Möten leds av en av ledarna. Gruppen rapporterar sitt arbete till rektorn och belyser det i månadsbrev till hela personalen.

Deltagarinflytandegruppen: En arbetsgrupp dit representanter från personalen och deltagare ingår, som jobbar aktivt med deltagarinflytande: utvärderar och planerar årsarbete med deltagarpåverkan på alla nivåer. Ordförande – en av personalen. Gruppen rapporterar sitt arbete till rektorn och belyser det i månadsbrev till hela personalen.

Samverkansgrupp:  I samverkansgrupp ingår fackliga ombud från varje arbetsorganisation som tillhör kollektivt avtal och alla ledare som har personalansvar. Samverkansgrupp tar upp arbetsrättsliga frågor. Rektor leder samverkansgruppsmöten.

Ledningsgrupp: Denna grupp består av ledarna från vardera enheter samt skolans rektor som också leder

sammanträdena med denna grupp. Gruppen diskuterar och lägger förslag till personalen och deltagare på verksamhetsutvecklingsfrågor. Gruppen belyser sitt arbete i månadsbrev till hela personalen.

Stiftelsestyrelse: Stiftelsestyrelse följer upp och tar beslut om alla verksamhetens utvecklingsområden samt om resursfördelning. I styrelsen ingår representanter från föreningar från ägarkretsen (samt suppleanter), en personalrepresentant (samt suppleant) och en deltagarrepresentant (samt suppleant). Stiftelsestyrelse har sina sammanträffar varannan månad. Ordförande, en representant från en av föreningar, kallar till möten. Stiftelsestyrelsens AU fungerar som beslutfattande organ mellan styrelsens sammanträffar.

Fortlöpande arbete med demokratifrågor

Demokratifrågorna är något som ständigt måste bearbetas. I bilaga 2 redovisas några exempel på vad man kan ta upp som demokratinslag i undervisningen i de olika kurserna. En viktig del i detta arbete är också att så mycket som möjligt anknyta till vad som händer i omvärlden, både i vårt land och utomlands, när det gäller demokratifrågor. För vår skolans del är det speciellt viktigt att hålla vår interkulturella profil högt när det gäller demokratifrågor. Vi har även en demokrativecka varje höst, då vi bjuder in talare och fokuserar på demokratifrågor ur olika perspektiv. Det är av stor vikt att alla på en folkhögskola försöker ta tillvara och utveckla möjligheterna till demokrati och att det genomsyrar skolans tankesätt. Demokrati är en process som hela tiden måste återskapas och förnyas. Detta är ett viktigt inslag i vårt folkbildningsarbete.

I schemat har alla klasser två timmar i veckan för att jobba med demokratifrågor fokuserat, lektionerna används för klassforum, demokratiundervisningen, studeranderåd, etc.

För att stärka de studerandes rättsliga ställning har vår skola ett dokument, ”Studerande rättsliga standard” som beskriver alla studerande rättigheter, riktlinjer, rutiner och krav på folkhögskolan allmänt och på Mångkulturella folkhögskolan. Dokumentet uppdateras av deltagarinflyttandegruppen inför varje läsår; delas ut och diskuteras vid varje kursstart samt finns även tillhanda på finska.fhsk.se.

Bilaga 1

Vem beslutar om skolan?

RIKSDAG och REGERING beslutar om:

Ekonomiska ramar för folkbildningen.

Bestämmelser om statsbidrag till folkbildning.

Projektbidrag för speciella uppdrag.

FOLKBILDNINGSRÅDET beslutar om:

Hur pengarna fördelas mellan folkhögskolorna och studieförbunden.

Riktlinjer för vad som definieras som folkhögskolekurser.

Definierar statsbidragsvillkoren för folkhögskolor.

FINSKA FOLKHÖGSKOLA (Mångkulturella folkhögskolan) ÄR EN STIFTELSE, stiftarna är:

Stiftarna utser en ledamot och en ersättare vardera till styrelsen. Två övriga ledamöter som ingår i styrelsen: personalrepresentant sam hens suppleant som väljs av personalen; och studeranderepresentant och en suppleant som väljs av studeranderådet. Rektor är

adjungerad och föredragande i styrelsen.

SKOLANS STYRELSE beslutar om:

Mål och handlingsprogram.

Verksamhetsplan och verksamhetsberättelse.

Budget. Budgetuppföljning.

Anställning av rektor.

ARBETSUTSKOTTET (AU)

Beslutar mellan styrelsemöten om akuta behov uppkommer.

REKTOR

Verkställer styrelsens beslut

Beslutar om löpande verksamhet.

Anställer personal.

PERSONALMÖTE beslutar om:

Kursutformning inom de ramar som stadgar och styrelse lagt.

Skolans löpande verksamhet.

Samrådsfunktion enligt kollektivt avtal.

PEDAGOGIST MÖTE beslutar om:

Kursinnehåll, pedagogik och verksamhetens dagliga planering.

Bilaga 2

Exempel på innehåll i demokratiundervisning:

Historia om demokratins framväxt och viktiga förgrundsgestalter och epoker.

Konkurrerande idéer – anarki, diktatur.

Tryckfrihet, Yttrandefrihet.

Allmänna/offentliga handlingar, sekretessregler.

Tredje statsmakten – mediernas roll.

Filosofi, moral, etik, ansvar, diskriminering, jämlikhet, mobbning.

Konfliktlösning – försoningsarbete.

Rättigheter – skyldigheter.

Rätten att överklaga – hur gör man en överklagan?

Rösträtt, historia av rösträtt.  

Politiska partier.

Regering och riksdag.

Kommunen.

Teknik – praktiska övningar i demokratisk mötesteknik.

Muntliga framförandeövningar

Kursdeltagarnas möjlighet att påverka undervisningen.

Praktiskt demokratiskt vardagsliv

Deltagande i styrelser och kommittéer i samhället och på skolan.

Politiker/tjänstemän – skillnader

Majoritets-/ minoritets principer.

Interkulturell profil.

Dialogkultur, samtal, argumentation, etc och deras roll i demokrati.

Civilsamhället, föreningar och dess roll i demokratiutvecklingen

Uppdaterat 2023-12-11

Bekräftat av Finska folkhögskolans styrelse i januari 2024