Skolans historia

Mångkulturella folkhögskolan står för Finska folkhögskolans verksamhet. Folkhögskolan ligger i Gårdsten, ett bostadsområde i stadsdelen Angered i nordöstra Göteborg. Att man valde att lägga skolan just i Gårdsten berodde på att många finländare bodde just här eller i närliggande områden.
Tanken på Finska Folkhögskolan väcktes i slutet av 1970- talet. Man upptäckte då att många finsktalande som studerade på till exempel Komvux, hade svårt att tillgodogöra sig undervisningen på svenska. Den finskspråkiga verksamheten kom i gång i form av en folkhögskolekurs för finsktalande i januari 1981. Anordnaren var den då kommunalägda Göteborgs folkhögskola.

– 1982 bildades en stödförening för en finsk folkhögskola   
– 1985 startades undervisningen i nuvarande lokaler. Huvudmannen var först Axevalla folkhögskola och sedan Nordiska folkhögskolan.
– 1987 startades en finsk linje i Göteborgs Folkhögskolas regi.
– 1993 blev skolan självständig, d.v.s statsbidragsberättigad folkhögskola med Finska folkhögskolans stiftelse som huvudman.
   Stiftarna var finskspråkiga verksamheter och sverigefinska föreningar.
– Från mitten av 90-talet har skolans verksamhet stegvis blivit alltmer mångkulturell.
– 1999 ändrades skolans målsättningar officiellt och dörrarna öppnades för alla minoriteter och invandrare.
    Man började då använda namnet Mångkulturella Folkhögskolan som beteckning för den mångkulturella verksamheten.

Den mångkulturella verksamheten kom de påföljande åren att bli en övervägande del av skolans verksamhet samtidigt som den finska verksamheten minskade i omfattning. Denna utveckling avspeglar dels samhällsutvecklingen i stort, dels utvecklingen i stadsdelen som kommit att bli allt mer mångkulturell och dels utvecklingen inom den sverigefinska minoriteten när det gäller förutsättningar och behov.

dagsläget är all långkursverksamhet på skolan mångkulturell. Verksamhet för finsktalande bedrivs i form av korta kurser. Även skolans personal har en mångkulturell bakgrund. Den minoritetspolitiska idén har skolan inte övergett utan vidgat till att omfatta alla etniska grupper i samhället
.

Styrdokument

Förord till 1999 års upplaga av måldokument för Mångkulturella Finska Folkhögskolan.
Skolans styrelse har bl.a. deklarerat följande: Fast Finska folkhögskolan har en klar sverigefinsk profil bör skolan hålla sina dörrar öppna för alla invandrare.
Den bör vara lyhörd för de olika bildnings- och utbildningsbehov som finns i hela invandrarkollektivet och alldeles särskilt bör skolan i framtiden fungera som mötesplats för olika etniska grupperingar. Skolan bör sträva efter att anordna utbilningar som stärker invandrarkollektivets förmåga att få del av makt och demokatri i Sverige..
.”


Förord till 1999 års upplaga av måldokument för Mångkulturella Finska Folkhögskolan.
Skolans styrelse har bl.a. deklarerat följande: Fast Finska folkhögskolan har en klar sverigefinsk profil bör skolan hålla sina dörrar öppna för alla invandrare.
Den bör vara lyhörd för de olika bildnings- och utbildningsbehov som finns i hela invandrarkollektivet och alldeles särskilt bör skolan i framtiden fungera som mötesplats för olika etniska grupperingar. Skolan bör sträva efter att anordna utbilningar som stärker invandrarkollektivets förmåga att få del av makt och demokatri i Sverige..
.”