|
|
|
|
|
|
Skolans historia |
Mångkulturella folkhögskolan står för Finska folkhögskolans
verksamhet. Folkhögskolan ligger i Gårdsten, ett bostadsområde i
stadsdelen Angered i nordöstra Göteborg. Att man valde att lägga skolan
just i Gårdsten berodde på att många finländare bodde just här eller i
närliggande områden.
Tanken på Finska Folkhögskolan väcktes i slutet av 1970- talet. Man
upptäckte då att många finsktalande som studerade på till exempel
Komvux, hade svårt att tillgodogöra sig undervisningen på svenska. Den
finskspråkiga verksamheten kom i gång i form av en folkhögskolekurs för
finsktalande i januari 1981. Anordnaren var den då kommunalägda
Göteborgs folkhögskola.
- 1982 bildades en stödförening för en finsk folkhögskola
- 1985 startades undervisningen i nuvarande lokaler. Huvudmannen var
först Axevalla folkhögskola och sedan Nordiska folkhögskolan.
- 1987 startades en finsk linje i Göteborgs Folkhögskolas regi.
- 1993 blev skolan självständig, d.v.s statsbidragsberättigad
folkhögskola med Finska folkhögskolans stiftelse som huvudman.
Stiftarna var finskspråkiga verksamheter och sverigefinska
föreningar. - Från mitten av 90-talet har skolans verksamhet stegvis blivit alltmer
mångkulturell. - 1999 ändrades skolans målsättningar officiellt och dörrarna
öppnades för alla minoriteter och invandrare.
Man började då använda
namnet Mångkulturella Folkhögskolan som beteckning för den
mångkulturella verksamheten.
Den mångkulturella verksamheten kom de påföljande åren att bli en
övervägande del av skolans verksamhet samtidigt som den finska
verksamheten minskade i omfattning. Denna utveckling avspeglar dels
samhällsutvecklingen i stort, dels utvecklingen i stadsdelen som kommit
att bli allt mer mångkulturell och dels utvecklingen inom den
sverigefinska minoriteten när det gäller förutsättningar och behov.
dagsläget är all
långkursverksamhet på skolan mångkulturell. Verksamhet för
finsktalande bedrivs i form av korta kurser. Även skolans
personal har en mångkulturell bakgrund. Den minoritetspolitiska
idén har skolan inte övergett utan vidgat till att omfatta alla
etniska grupper i samhället |
|
Styrdokument |
Förord till 1999 års upplaga av måldokument för
Mångkulturella Finska Folkhögskolan.
"Skolans styrelse har bl.a. deklarerat följande: Fast Finska
folkhögskolan har en klar sverigefinsk profil bör skolan hålla
sina dörrar öppna för alla invandrare.
Den bör vara lyhörd för
de olika bildnings- och utbildningsbehov som finns i hela
invandrarkollektivet och alldeles särskilt bör skolan i
framtiden fungera som mötesplats för olika etniska grupperingar.
Skolan bör sträva efter att anordna utbilningar som stärker
invandrarkollektivets förmåga att få del av makt och demokatri i
Sverige..."
Förord till 1999 års upplaga av måldokument för
Mångkulturella Finska Folkhögskolan.
"Skolans styrelse har bl.a. deklarerat följande: Fast Finska
folkhögskolan har en klar sverigefinsk profil bör skolan hålla
sina dörrar öppna för alla invandrare.
Den bör vara lyhörd för
de olika bildnings- och utbildningsbehov som finns i hela
invandrarkollektivet och alldeles särskilt bör skolan i
framtiden fungera som mötesplats för olika etniska grupperingar.
Skolan bör sträva efter att anordna utbilningar som stärker
invandrarkollektivets förmåga att få del av makt och demokatri i
Sverige..." |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|